HOST HOST

Måndag igen. Vart tar dessa ljuvliga helger vägen ... tiden säger liksom bara swosch. Och så är det måndag igen. Och båda barnen lämnades på dagis och sedan skola. Mamman (jag) hon hann hem, sätta sig med sin nybryggda Nespresso framför datorn och plocka fram guldpärlor och klippa färgglada trådar,  öppna jobb-mappen. Aaaah!

Och så ringde det. Det var Nils fröken som ville tala om att Nils gärna ville gå hem. Han hade det lite jobbigt med andningen. Och det pep i bröstet. Jahapp! Vad gör man! Så klart man går och hämtar hem sin älskade lilla unge från skolan (trots att han hann vara där i max 15 minuter). Så att han får andas sin medicin. Och hänga med sin mamma resten av dagen. För mamman - hon hade ju INGET att göra på jobbet idag. Inget!

Men det är ju förgrymmat mysigt att ha honom hemma som sällskap. Han knyter sina egna armband. Han spelar lite på datorn. Han övar på klockan. Vi äter lunch tillsammans. Han målar för glatta livet. Och så går vi en snabb runda till biblioteket för att lämna tillbaka några böcker (hmm, som skulle varit där för typ 2 veckor sedan). Eller han cyklar och jag småspringer.

Och så gick den dagen. Och nu är lill-Bus hemma också. Och han chagglar tuggummi så käkarna snart går ur led. Han hade blivit lovad det. Att få ett tuggummi idag efter dagis. Så nu ska vi mysa. Titta på The Cat in the hat.

Vid 20:00 (när barnen ligger så sött i sina sägar) då börjar mammans arbetspass igen - på riktigt. Så att säga. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men, men ...