lördag 10 mars 2012

GÅRDAGENS EFTERMIDDAG BLEV INTE SOM VI TÄNKT OSS





Liten Buse satt på dagis med ett stort rött jack i huvudet. Herre gud! Chocken när ens barn slår sig illa när man inte är med. Att hålla sig kall och lugn för barnets skull. Att veta hur man ska agera. Att vara mamma. Inte alla så lätt! Och jag har så svårt för djupa jack. Så mycket blod. Och så otäckt!

Vi hamnade på Astrid Lindgrens närakut. I många timmar. Tack och lov hade det slutat blöda. Så många sjuka barn på ett och samma ställe. Och så vi - med liten Bosse med ett stort jack i huvudet. Det slutade med bedövning (rakt in i djupa jacket) och fyra (!) stygn. Och liten Bus var min hjälte. Låg i min famn, så stilla och så tårögd men så stark. En piggelin, ett par tatueringar och ett fast grepp om min hand och vi var klara. Och Bosse så stolt när pappa & Nilsen kom och hämtade oss.

Och mamman - hon hann tänka tusen & en miljard saker. Vad som faktiskt kunde ha hänt ...
Men nu gick det (som tur väl) bra!




15 kommentarer:

  1. Fyy tusan så snabbt olyckan kan vara framme...tur det gick bra. Kram

    SvaraRadera
  2. Usch, ja! Jag kommer ihåg när Ville trillade in i soffbords kanten med hakan före. Det blev akuten med 3 stygn. Mammahjärtat går nästan sönder när något sånt händer...
    Hoppas han mår bättre nu.

    Kram Kristin
    Ps. Ser fram emot att bära det fina halsbandet!

    SvaraRadera
  3. åh nej! Precis som du beskriver så är det så svårt att hålla ihop det som mamma i de där situationerna.

    Oron som man får på köpet den dagen man får barn alltså..älskade små liv!


    Kram till er

    Ida & Nike

    SvaraRadera
  4. Usch, det där är fruktansvärt. Man känner sig så hjälplös. Och så vill man vara stark för deras skull, och inte visa att man är rädd. Hemskt.
    Kram fina du!

    SvaraRadera
  5. Men herregud vad hemskt jobbigt det måste ha varit! Jag har inte barn själv (ännu) men jag kan företälla mig. Hua. Hjärtat i halsgropen!

    Å du.. Fina fina du. Tack för din kommentar om speglarna. Att du hjälpt till om de gått att posta ;)
    De är för söt!
    En fin helg till dig. Och krya till Bosse!
    KRAM

    SvaraRadera
  6. Å! Jag vet...det har hänt min dotter också. Hon for rakt in i en bokhylla, precis på kanten och den gick rakt in.

    Så skönt att det gick så bra som det gjorde, att du var med hela tiden på Astrid Lindgren.

    Kramar!

    SvaraRadera
  7. Ja du, när ens barn skadar sig illa då är man inte tuff inombord.

    Så skönt att allt gick bra.

    Ha en fin dag

    SvaraRadera
  8. Hu!
    Förstår dina känslor. Skönt att allt gick bra.
    Fick en flashback på när M ramlade, slog i huvudet, fick hjärnskakning, krampade, slutade andas, jag såg henna sväva iväg som en ängel, men tack och lov började hon andas när jag gjorde konstgjord andning på henne. Efter ambulansfärd och en natt på lasarettet var hon sitt vanliga jag igen. Men oj vad jag övervakade henne efter det....
    Får ff kalla kårar av att tänka på händelsen.
    Kram, Cicci

    SvaraRadera
  9. Oh vad obehagligt! Tur allt gick bästa vägen. Och vilken liten kämpe.
    Kram!

    SvaraRadera
  10. Vilken tur att det gick så bra för honom.

    SvaraRadera
  11. Läser ikapp lite här inne och läser om er fredag! Hu. Hoppas att Bosse mår ok nu.

    Vi har varit med om det där med Gusten två gånger, en gång föll han i trappan här hemma och fick jack på ögonbrynet och en gång föll han från klätterställningen på skolan. Det känns som om det inte är sista gången vi besöker Astrid Lindgren. De är ju liksom så rörliga de där killarna ;)

    Stor kram! Hoppas att helgen varit fin!

    SvaraRadera
  12. Men usch stackars er! Finns inget värre, eller ja andra hemska tankar dyker ju ofta upp när man sitter där. Men skönt att det gick hyfsat "bra"!
    S låg inlagd där ett par dgr när hon var tre år, hemska minne...

    Kram!

    SvaraRadera
  13. Hade missat er hemska fredag! Vad skönt att allt gick bra men chocken sitter ju kvar ett tag!! Själv fick jag, eller räddningstjänsten ta ut en ruta på vår bil i söndags då bilen låste sig m nyckel och Sally i. Också lite chockartat!! Kram!

    SvaraRadera