Lyckan blev kort ...

... nu är vår resa avbokad! Snyft!

Ja, för det känns inte alls bra att åka 'så långt bort' med lill-Nill när han har lunginflammation/bronkit. I och för sig får han antibiotika nu för det så han borde vara relativt pigg på söndag, men tänk OM han skulle bli risig igen där nere. Lunginflammation är ju inget att leka med - vad jag förstod. Som M sa idag: för bara några år sedan dog man av det! Oh yes! Men som tur väl är så har Nilsen inte den allvarligaste formen - men det som är lite jobbigt är att läkaren som tittade på honom igår kunde inte säga om det var orsakat av ett virus en en inflammation. Så nu väntar vi med spänning på att se om antibiotikan tar död på skiten - eller om det måste läka ut av sig självt. Det sista vore inte så kul! Då är läktiden lååång! men nu ska vi tänka positivt, och jag tycker att han redan verkar piggare - så HOPPAS, HOPPAS, HOPPAS!

Vi tar en vecka i stugan nästa vecka i stället - kanske inte lika soligt och varmt, men vi kan elda i brasan, vara tillsammans, andas frisk luft och komma bort från lägenheten. Härliga Ljusterö!

Desto tristare är att mamma och pappa åkt hem idag! Det är allitd lika TRÅKIGT! Känns så tomt, och jag önskar sååååå att vi bodde närmare varandra! Tänk vad mysigt ... ♥

Nu ska vi mysa, grabbarna Burell och jag. Pappa J kommer inte förräns sent ikväll ... jippey! Lååång dag! Suck! Men jag ska greja detta, jag ska! Och vi ska baka ugnspannkaka med sylt, sedan bada och läsa sagor - så det går nog bra. Ska bombadera killarnas rum med svampar ...