I sommar har jag förmodligen bangat in i en klippa eller nåt med min Rolex då vi varit ute och badat. Jag lever i min klocka dygnet runt och känner mig väldigt naken utan den. Jag hoppades dock att det bara var en ytlig skada på glaset. Såg så ut. Men nej då ... igår när jag gick inom en urmakare i stan så visade det sig att klockan inte gick igenom en sådan där tryck-test. Så glaset skulle bytas för att inte riskera att uret rostar om vatten tränger in. Åh så tomt det känns. Och vad virrig man blir utan klockan med tid & datum. Så idag slog jag till på en Triwa - Vice Blue. För att den var på halva priset och för att den var bland de mindre modellerna. Och kanske minst uppseendeväckande. Jag vet inte jag vad jag tycker om min nya Triwa. Men den fyller sin funktion här på armen.
Vilken fin blogg du har!, Förra inlägget var sjukt inspirerande...jag är oxå beroende av min klocka;) Kram Johanna
SvaraRadera